Vilken uuuunderbar dag!! solen skiner etc etc. Gårdagen på plantagen med Mamma och Kelly va trots Viras "omg jag dör av värmeslag!" skrik härlig eftersom jag köpte säsongens första kryddväxter och några blommor, en mysig förmiddag planterandes på balkongen ligger framför mig och det känns härligt nu när sommar värmen sveper över sollentuna och jag kan avnjuta den med komunens bästa utsikt framför mig och en sekatör i handen. Klart att trädgård hade varit ljuvligt men med de förutsättningar vi har boendes i lägenhet skulle jag inte kunna önska mig mer. Nu vankas frukost och igglepiggle på laptopens svtplay.se medans jag gräver och David leker med Vira, alvarligt talat så är svt.play det bästa som finns lol. Elliot älskar att titta på "i drömmarnas trädgård" och Pingu vilket är stört skönt eftersom man slipper köpa en massa dvd filmer som han tröttnar på efter att ha sett dom några gånger....ja eller snarare som hans föräldrar tröttnar på efter att han har sett dom 20 gånger ;P
Sen tror jag vi går till lekparken ett litet tag innan jag ska med Kelly för att kolla på en lägenhet hon funderar på att byta till här i Edsberg. Kommer bli en riktig pang lördag!
Igår kväll var vi hemma hos Per och Gabi för att planera vecka 28. Allt velande fram och tillbaka verkar ha gett frukt och efter att ha hittat 20% av med Coop Forums medlems kort så kanske det blir Italien och Riva del Sole!
vi får se men fy vad jag har saknat Riva så det skulle ju vara helt makalöst om vi kunde få ihop det med en billig flygresa till Rom! Så Landet, Italien och Finland känns som ett grymt upplägg för en kick ass sommar!
håll tummarna ;P
Sen tror jag vi går till lekparken ett litet tag innan jag ska med Kelly för att kolla på en lägenhet hon funderar på att byta till här i Edsberg. Kommer bli en riktig pang lördag!
Igår kväll var vi hemma hos Per och Gabi för att planera vecka 28. Allt velande fram och tillbaka verkar ha gett frukt och efter att ha hittat 20% av med Coop Forums medlems kort så kanske det blir Italien och Riva del Sole!
vi får se men fy vad jag har saknat Riva så det skulle ju vara helt makalöst om vi kunde få ihop det med en billig flygresa till Rom! Så Landet, Italien och Finland känns som ett grymt upplägg för en kick ass sommar!
håll tummarna ;P
Våren är här! tussilagos vitsippor och sooool!!!
jag har nog aldrig varit särskillt mycket för att steka mig under sommarsolen (jag är ju faktiskt rödhårig och ser mest ut som en bränd kräfta om jag ligger för länge) men det är något magiskt med glittrandet från vårsolen när den skiner genom träden i skogen under en promenad. Lövverket silar strålarna som faller på knopparna bredvid stigen ...aaahhhhh härligt! nu är det dags att våga sig ut, dricka saft på balkongen och plocka blommor vid stigen..hela sverige vaknar till liv!
Jag är ju inte helt opartisk men jag är självklart övertygad att våren kom med Vira ;P min lilla vår prinsessa som föddes 26 mars. Nyfikna blå ögon små röda rosenläppar och en liten blond solkysst kalufs. Efter en svår graviditet måste jag erkänna att jag var en aning nervös över första tiden med en ny liten spädis men omg! det har varit så lugnt! Hon sover bra ...ingen kolik som hennes bror hade och Elliot älskar sin lilla syster, han är nyfiken och vill ibland också vara bebis men det är mest bara gulligt lol. Ja man blir trött av vardags grejorna...jag ammar 24/7 men hallå! ammningen funkar! det gjorde den inte förra gången så jag är skitglad över det. Jag är sömnig ooofta och hungrig plus chocklad sugen. Men so what? jag kan gå igen! jag kan leka med Elliot som jag har saknat såååå mycket!
Jag kan göra saker som jag tidigare tagit för givet men härom dan när jag var och fikade med en kompis hämtade jag en barnstol åt hennes bebis och....O.O det var så kul att KUNNA göra det att inte ha kryckorna och sitta still utan kunna hämta en stol...wow vad larvigt det kan låta men det kändes befriande på något vis.
Jag har börjat promenera vilket är jätte kul. Det enda är att jag måste vara försiktig, jag har en tendens att tro att jag orkar mer än jag gör, tar för långa promenader eller går för mycket i trappor och sen har jag ont i flera dagar vilket inte är så kul. Men det löser sig och blir bättre dag för dag. Med våren och vira kommer nya möjligheter och nya äventyr.
jag har nog aldrig varit särskillt mycket för att steka mig under sommarsolen (jag är ju faktiskt rödhårig och ser mest ut som en bränd kräfta om jag ligger för länge) men det är något magiskt med glittrandet från vårsolen när den skiner genom träden i skogen under en promenad. Lövverket silar strålarna som faller på knopparna bredvid stigen ...aaahhhhh härligt! nu är det dags att våga sig ut, dricka saft på balkongen och plocka blommor vid stigen..hela sverige vaknar till liv!
Jag är ju inte helt opartisk men jag är självklart övertygad att våren kom med Vira ;P min lilla vår prinsessa som föddes 26 mars. Nyfikna blå ögon små röda rosenläppar och en liten blond solkysst kalufs. Efter en svår graviditet måste jag erkänna att jag var en aning nervös över första tiden med en ny liten spädis men omg! det har varit så lugnt! Hon sover bra ...ingen kolik som hennes bror hade och Elliot älskar sin lilla syster, han är nyfiken och vill ibland också vara bebis men det är mest bara gulligt lol. Ja man blir trött av vardags grejorna...jag ammar 24/7 men hallå! ammningen funkar! det gjorde den inte förra gången så jag är skitglad över det. Jag är sömnig ooofta och hungrig plus chocklad sugen. Men so what? jag kan gå igen! jag kan leka med Elliot som jag har saknat såååå mycket!
Jag kan göra saker som jag tidigare tagit för givet men härom dan när jag var och fikade med en kompis hämtade jag en barnstol åt hennes bebis och....O.O det var så kul att KUNNA göra det att inte ha kryckorna och sitta still utan kunna hämta en stol...wow vad larvigt det kan låta men det kändes befriande på något vis.
Jag har börjat promenera vilket är jätte kul. Det enda är att jag måste vara försiktig, jag har en tendens att tro att jag orkar mer än jag gör, tar för långa promenader eller går för mycket i trappor och sen har jag ont i flera dagar vilket inte är så kul. Men det löser sig och blir bättre dag för dag. Med våren och vira kommer nya möjligheter och nya äventyr.
Skönt att vara hemma från BB. Förlossningen var...minnesvärd kan jag ju lungt säga, det tog ett bra tag innan värkarna satt igång ordentligt så David och jag passade på att titta på Sherlock Holmes på datorn och käka mackor. Precis som förra gången med Elliot var personalen på Danderyd guld och helt underbara. MEN och här kommer det stora men:et lol Babyboom. När vi kom in på morgonen var det relativt lungt men mot eftermiddagen blev det smockfullt på förlossningen och med tanke på att jag blev igång satt så tänkte dom nog att jag skulle ta ganska lång tid. Det ledde till att när dom hade ökat mitt värkstimmulerande drop en massa gånger glömde dom att komma och kolla hur det gick för mig eftersom det var flera andra förlossningar på gång samtidigt. från att värkarna satt igång tills lilla Elvira var hoss oss tog det 1 timme och 45 min! >.< För mycket dropp gjorde att jag inte hade uppehåll mellan värkarna och var in och ut ur medvetande vilket var sjukt obehagligt. När narkos läkaren äntligen kom in för att lägga epidural konstaterade dom till den stackars undersköterskan att "ehh du borde nog skynda dig att hämta en barnmorska för jag tror bebisen är på väg ut"
Och så sant så sant tre krystar senare 20:45 fick vi äntligen vår lilla Elvira Mae 3580g och 50cm lång nästan precis som hennes storebror som var 50cm och vägde 3520g, fast Vira är mörkblond precis som sin pappa.
Den störtsköna personalen gick hem och nattpersonalen kom.....ursch lol. En tjurig BM som konstaterade att det var alldeles för fullt och om vi ville till patient hotellet så skulle jag minsann skynda mig och durscha och packa ihop våra saker. Alldeles omtumlande och efter att vi snabbat oss på kom hon och en undersköterska in och började bädda för att sen säga att vi fick sova här för det fanns inte plats nån annan stans.
David fick sova i förlossnings sängen för jag vägrade spendera mer tid i den och jag sov på britsen. Vid det här laget var vi båda så otroligt trötta att vi bara däckade.
Men strax innan 7 på morgonen kom människan in igen och sa att vi var tvungna att skynda oss bort för dom behövde rummet NUUUUU. Hon stod otåligt kvar och glodde på oss när David iförd kalsonger och t-shirt omtöcknat rullade ur sängen och började klä på sig. Det fanns inte tid på patient hotellet nu heller så hon informerade oss om att David skulle åka hem eftersom han inte fick va med mig i sovsalen eftersom det fanns andra kvinnor där tog tag i en av våra väskor och schasade ut oss ur rummet...allvarligt talat..inte precis vad man förväntar sig på morgon kvisten.
David fick åka hem för att äta frukost med Elliot och Amanda, knappt en timme senare blev jag skjutsad till vårt rum på Patienthotellet. Såååå skönt!
Den skumma tanten å sido så var alla som hjälpte oss igenom förlossningen och första tiden på hotellet underbart fina och gulliga. Vi konstaterade dock att även denna gång så var den där känslan man fick när man klev ut ur entrén den bästa någonsin. Med Elliot var det en färgsprakande höst dag och den här gången hade Vira kommit med våren med sig. Luften var klar solen sken och vi hade fått den finaste lilla flickan på jorden. Elliot tycker att det är så spännande att ha en lillasyster och sömnlösa nätter är ingenting när man jämnför det med hur härligt det är att hela vår lilla famlij äntligen är hemma :)
Har inte kunnat sova på hundra år men jag försöker hålla påsarna under ögonen i styr med foundation och täckkräm, kryckor sen december nån gång och nu äääääntligen en tid för igångsättning av förlossningen på fredag morgon dag 38+0! THANK GOD!!
ATT vi längtar efter att träffa vår lilla tjej!!
Jag håller metodiskt på att gå igenom lista efter lista på allt jag vill ha gjort innan hon föds. Idag tvingade jag iväg David på lunchen till babyland för att köpa tuttgrejjer till hans stora lycka (stackars karl) jag bestämde att det var "Boob Day" idag så så blev det.
*Ny bröstpump eftersom jag slängde ut den gamla i vrede förra gången med löftet att aldrig försöka amma igen, men jag är envis så nu ska de banne mig gå.
*Amningsnapp
*Kräm för bröstvårtor
*Inlägg och flaskor
och inte minst...
*Något speciellt té från weleda som ska öka mjölk produktion. (HAHA jag é en sån sucker för ekologiska produkter och alternativ medicin men tror på det stenhårt lol.)
Förra gången hade jag så svårt med amningen att jag slutade efter en månad men jag vill verkligen försöka få det att funka den här gången.
Det är så sjuuuukt mycket i huvet på mig nu att det är ett mirakel om jag klarar av att somna hur trött jag än är.
Äntligen en tid för igångsättning MEN...det känns läskigt eftersom man hör så otrolig mycket negativt om igångsättningar:(
Att det kan ta sjukt lång tid som flera dar, och att man kan få pinvärkar som är värre än vanliga förlossningsvärkar men inte leder nån vart...ugh det låter ju vidrigt, för att inte tala om att det låter sjukt läskigt att ta håll på hinnorna för att få vattnet att gå...i mitt huvud låter det som om man tar hål på en vattenballong eller nått "so if you hear anything exploding just run!".
Fast....jag vill ändå inte vara helt neggo, jag har hört åtminstonde en person säga att av fyra var hennes senaste som var igångsättning den bästa förlossningen hon haft. Och jag har lyckats hitta enstaka fall av positiva inlägg på nätet fast dom verkligen är enstaka...men jag antar att man oftast gör sig hörd om saker som varit påfrestande och jobbigt det e väll bara så man funkar helt enkelt.
Jag hoppas att det går bra, håller fast i vetskapen att det inte är första gången och att förra bara tog 8 timmar så förhoppningsvis går det fortare än 48 den här gången.
Ska kolla igenom listan igen nu och kanske skriva en ny innan David kommer hem.... jag är helt hopplös :P
ATT vi längtar efter att träffa vår lilla tjej!!
Jag håller metodiskt på att gå igenom lista efter lista på allt jag vill ha gjort innan hon föds. Idag tvingade jag iväg David på lunchen till babyland för att köpa tuttgrejjer till hans stora lycka (stackars karl) jag bestämde att det var "Boob Day" idag så så blev det.
*Ny bröstpump eftersom jag slängde ut den gamla i vrede förra gången med löftet att aldrig försöka amma igen, men jag är envis så nu ska de banne mig gå.
*Amningsnapp
*Kräm för bröstvårtor
*Inlägg och flaskor
och inte minst...
*Något speciellt té från weleda som ska öka mjölk produktion. (HAHA jag é en sån sucker för ekologiska produkter och alternativ medicin men tror på det stenhårt lol.)
Förra gången hade jag så svårt med amningen att jag slutade efter en månad men jag vill verkligen försöka få det att funka den här gången.
Det är så sjuuuukt mycket i huvet på mig nu att det är ett mirakel om jag klarar av att somna hur trött jag än är.
Äntligen en tid för igångsättning MEN...det känns läskigt eftersom man hör så otrolig mycket negativt om igångsättningar:(
Att det kan ta sjukt lång tid som flera dar, och att man kan få pinvärkar som är värre än vanliga förlossningsvärkar men inte leder nån vart...ugh det låter ju vidrigt, för att inte tala om att det låter sjukt läskigt att ta håll på hinnorna för att få vattnet att gå...i mitt huvud låter det som om man tar hål på en vattenballong eller nått "so if you hear anything exploding just run!".
Fast....jag vill ändå inte vara helt neggo, jag har hört åtminstonde en person säga att av fyra var hennes senaste som var igångsättning den bästa förlossningen hon haft. Och jag har lyckats hitta enstaka fall av positiva inlägg på nätet fast dom verkligen är enstaka...men jag antar att man oftast gör sig hörd om saker som varit påfrestande och jobbigt det e väll bara så man funkar helt enkelt.
Jag hoppas att det går bra, håller fast i vetskapen att det inte är första gången och att förra bara tog 8 timmar så förhoppningsvis går det fortare än 48 den här gången.
Ska kolla igenom listan igen nu och kanske skriva en ny innan David kommer hem.... jag är helt hopplös :P
Onsdagen är äntligen här och med den Dagis planneringsdag. Till att börja var jag lite orolig eftersom David måste jobba och jag inte får lyfta Lelle,men fy vad mysigt vi har haft det än så länge. David fixade så han kunde jobba hemifrån och jag sitter här i köket och arbetar på laptopen medans Elliot hoppar mellan stolar och mitt knä.
Varm choklad tända ljus och en mysig spellista gör att januari mörkret håller sig utanför fönstret i vinterkylan och vår lilla familj kan njuta av allt härligt som kommer av att vara tillsammans. Spild mjölk, "jag vill ha bilen gråt" sänggos och självklart massa pussar och kramar. Ibland är det så skönt att bara få vara tillsammans en vanlig dag och göra enkla vardags saker sida vid sida, det är inte ledigt det är bara bättre :)
Varm choklad tända ljus och en mysig spellista gör att januari mörkret håller sig utanför fönstret i vinterkylan och vår lilla familj kan njuta av allt härligt som kommer av att vara tillsammans. Spild mjölk, "jag vill ha bilen gråt" sänggos och självklart massa pussar och kramar. Ibland är det så skönt att bara få vara tillsammans en vanlig dag och göra enkla vardags saker sida vid sida, det är inte ledigt det är bara bättre :)
Ingen snö än men alla fönster har adventsljustakar och jul myset kryper sig på med eller utan vita flingor och pulka. Nu står den sista etappen i den årliga helg trion för dörren... Torsdag = Thanksgiving Lördag = Lillajul och nu i eftermiddag ska vi fira första advent med att äta säsongens första julbord och umgås lite till. Det har ändå inte varit lika stressfullt som det kan vara i år tycker jag. Mysigt att umgås även om Elliot har kommit in i en mindre lugn och stillsam period. Igår påbörjade vi julpyntet här hemma men det känns liksom lite blah när sovrummet fortfarande behöver målas om och köket efter ett och ett halvt år fortfarande inte är färdigt. Men vardagsrummet kan i alla fall bli fint och förhoppningsvis kan vi fixa dom andra två rummen i veckan.
Min åsikt är att det här ska bli den bästa julen någonsin...för det säger min Hellokitty choklad kalender och kitty kan ju inte ljuga eftersom hon är gjord av tyg och fluff. Det är ändå lite skummt att försöka skapa nya traditioner, i år är vi hemma på julafton med skräckblandad förtjusning. Lite sorgligt att inte saker är som dom alltid har varit men det är dom ju ändå inte så nu är det ju perfekta tillfället att prova något nytt. De senaste åren har vi flängt mellan min familj och Davids på julafton sen varit hos min släkt på juldagen och hans på annandan, och med tanke på vår egen lilla energiska kärnfamilj så kommer det förhoppningsvis att vara avslappnande och stämmningsfullt att få vara hemma och mysa på julafton, äta lite julmat titta på kalle anka och leka utan att behöva oroa sig över att man fördelar tiden lika på alla ställen man borde vara på.
Men...samtidigt som jag ser fram emot det ä jag lite rädd. Kommer vi få det långtråkigt? kommer alla andra ha mycket roligare utan oss? omg jag e sååå paranoid! det kommer bli skit mysigt. efter kyrkan kanske vi kan åka pulka om det finns snö. bästa julen nånsin med hemma mys och Hellokitty...
Det känns så konstigt ibland, som om jag hela tiden är upptagen men aldrig får något gjort.
Jag försöker gå igenom mitt liv bit för bit, förstå vad jag gör för mig och min familj och vad jag gör för att det känns förväntat av mig.
Det är otroligt svårt att definera ibland. Vad är det JAG vill egentligen? Karriär,hem, familj, vänner.
Det som för mig har varit svårt i och med att jag har varit tvungen att leva med och arbeta igenom en depression är att det känns som att jag har tappat bort mig själv lite..ok ganska mycket. En allmän känsla av att behöva kämpa bara för att saker ska fungera, som att städa, orka träffa människor, ta hand om familjen. Allt det här har gjort att under den tiden har jag inte klarat av att utveckla det som är jag, allt har gått på sparlåga. Jag kan titta mig själv i spegeln och undra vart jag har tagit vägen, jag känner inte igen mig själv och har väldigt svårt för att älska och ta till mig personen jag ser framför mig...det där är inte jag. Var är mina vänner? jag har inte orkat ringa och uppehålla dom relationer som har krävt mycket av mig och haft förväntningar. Jag har kännt mig ensam men inte orkat plocka upp telefonen och ringa eftersom jag inte har velat behöva alltid förklara varför jag gör som jag gör.
Det finns så mycket besvikelse över så mycket. Allt jag borde göra med mitt företag, alla extra kilon, alla lekar och utflyckter jag önskar att jag gjorde med Elliot.
Vart är stoltheten i att bara vara?
I total brustenhet kan jag börja bygga upp igen.
Jag letar efter dom bitar av mig själv som inte dömmer och ser ner, dom delar som är kärnan av mitt jag.
Vad är det som är Jessica och ingen annan?
varje aktivitet, varje vän, varje "ja självklart" måste komma från den kärnan.
Jag är mycket medveten om att det finns saker man måste göra fast man inte vill. Men det gäller att sortera allt det andra så man inte säger ja till så mycket att ens egen kärna inte får plats längre.
Jag letar efter en medvetenhet och en plats där jag kan inte bara duga utan glänsa på mina egna vilkor.
Jag är inte en besvikelse.
Jag är inte allt jag inte är
Jag är den enda mig
Jag är jag och inte dom.
Jag försöker gå igenom mitt liv bit för bit, förstå vad jag gör för mig och min familj och vad jag gör för att det känns förväntat av mig.
Det är otroligt svårt att definera ibland. Vad är det JAG vill egentligen? Karriär,hem, familj, vänner.
Det som för mig har varit svårt i och med att jag har varit tvungen att leva med och arbeta igenom en depression är att det känns som att jag har tappat bort mig själv lite..ok ganska mycket. En allmän känsla av att behöva kämpa bara för att saker ska fungera, som att städa, orka träffa människor, ta hand om familjen. Allt det här har gjort att under den tiden har jag inte klarat av att utveckla det som är jag, allt har gått på sparlåga. Jag kan titta mig själv i spegeln och undra vart jag har tagit vägen, jag känner inte igen mig själv och har väldigt svårt för att älska och ta till mig personen jag ser framför mig...det där är inte jag. Var är mina vänner? jag har inte orkat ringa och uppehålla dom relationer som har krävt mycket av mig och haft förväntningar. Jag har kännt mig ensam men inte orkat plocka upp telefonen och ringa eftersom jag inte har velat behöva alltid förklara varför jag gör som jag gör.
Det finns så mycket besvikelse över så mycket. Allt jag borde göra med mitt företag, alla extra kilon, alla lekar och utflyckter jag önskar att jag gjorde med Elliot.
Vart är stoltheten i att bara vara?
I total brustenhet kan jag börja bygga upp igen.
Jag letar efter dom bitar av mig själv som inte dömmer och ser ner, dom delar som är kärnan av mitt jag.
Vad är det som är Jessica och ingen annan?
varje aktivitet, varje vän, varje "ja självklart" måste komma från den kärnan.
Jag är mycket medveten om att det finns saker man måste göra fast man inte vill. Men det gäller att sortera allt det andra så man inte säger ja till så mycket att ens egen kärna inte får plats längre.
Jag letar efter en medvetenhet och en plats där jag kan inte bara duga utan glänsa på mina egna vilkor.
Jag är inte en besvikelse.
Jag är inte allt jag inte är
Jag är den enda mig
Jag är jag och inte dom.
Skön dag. Gick upp fixade frulle åt med Elliot och David, allt gick ganska lugnt trots den vanliga tidsbristen och iväg till daqis bara 5 minuter sena riktigt najs ...jämnfört med dom vanliga 15 >.<
Kul dag med mycket att göra, plannera mammas 50års resa, börja arbeta på broschyren till smyckena och så självklart dags att sminka mamma.
Kyrkan ska vara med i lokal tv och Mamma och dom andra pastorerna ska spela in små julhälsningar.
Efter en härlig kina lunch (som dock för tillfället gör sig påmind) har jag nu kört över till Pingstkyrkan och spacklat min mor vacker...are än vanligt. "Nej mamma, man måste ha lite mer ögon mejk på tv det ser inte konstigt ut."
Och allvarligt tallat hon é snyyyygg hihi ;P
Pappa har också kommit vid det här laget och typ tagit över regi haha det blir säkert jätte bra. Jag tror dock att han é liiiite nervös eftersom han ska sjunga men det é helt ok han é bäst och blir han glansig kan jag nog tänka mig att pudra på honom lite med ;P
Dunder paret. Dom är otroligt söta tillsammans, lite tjiv och ret men alltid med glimten i ögat och en extrem förståelse för vem den andra personen är helt enkelt en oslagbar duo.
Hollywood nästa!
Kul dag med mycket att göra, plannera mammas 50års resa, börja arbeta på broschyren till smyckena och så självklart dags att sminka mamma.
Kyrkan ska vara med i lokal tv och Mamma och dom andra pastorerna ska spela in små julhälsningar.
Efter en härlig kina lunch (som dock för tillfället gör sig påmind) har jag nu kört över till Pingstkyrkan och spacklat min mor vacker...are än vanligt. "Nej mamma, man måste ha lite mer ögon mejk på tv det ser inte konstigt ut."
Och allvarligt tallat hon é snyyyygg hihi ;P
Pappa har också kommit vid det här laget och typ tagit över regi haha det blir säkert jätte bra. Jag tror dock att han é liiiite nervös eftersom han ska sjunga men det é helt ok han é bäst och blir han glansig kan jag nog tänka mig att pudra på honom lite med ;P
Dunder paret. Dom är otroligt söta tillsammans, lite tjiv och ret men alltid med glimten i ögat och en extrem förståelse för vem den andra personen är helt enkelt en oslagbar duo.
Hollywood nästa!
Rummet snurrar nästan. Runt mitt huvud ser jag små fé trollspön, glitter, hello kitty leksaker och barbies. Igår var vi på ultraljud och fick veta att det blir en liten flicka i april! Helt otroligt, jag kände på mig att det var en pojke med Elliot och nu att det var en tjej men det känns ändå så otroligt att få höra "det är en flicka". I två år har jag gottat mig i coola manchesterbyxor och grabbiga grejjer och det är alltid lika kul att (ok inte alltid men nästan alltid lika kul) att leka bilar med min lilla kille, men det här är en helt unik omgåg bebis, något alldeles nytt. En liten tjej med fluff och glitter och tjolar Moahahaha!! genus kiss my ass! det här kommer bli grymt! OMG! vad ska hon heta!!! ok så vi har lite förslag men favoriten é fortfarande Elvira och det känns lite mycket med två barn som har namn som börjar på El- vag vet inte, jag gillar Lily men David tycker att det är för kort och tycker bättre om Esmeralda...ännu ett E namn UGH. Dessa problem haha det är rolilga grejjer i alla fall. Åh vad det pirrar kan knappt vänta till 7de april...mars kommer sååå vara den längsta månaden på året 2010. Nä nu ska jag gå och förlusta mig i sollentuna cetrums nya butiker titta på rosa bebis kläder och äta lunch innan jag ska tillbaka och arbeta. Muahz
väckarklockan ringer, solen strömmar in genom fönstret och jag sträcker på mig samtidigt som jag ler mot hunden och hoppsar in i köket i god tid för att baka scones och sätta på kaffet innan jag väcker in 2 åriga son och min älskvärda make.....nä så såg inte morgonen ut riktigt.
Alarmet på telefonen väcker mig...halv åtta...skööönt kan sova lite till. Jag hör att david redan är uppe. och släpar mig själv ur sängen för att upptäcka att MIN klocka gick en timme efter!
Elliot har inte ätit och är inte på klädd ska va på dagis senast om en halvtimme och jag har ett möte då jag också!
Gröten är snabbt på bordet, Elliot tycker det är skit kul att mamma springer omkring som en galning mellan att hon stoppar in en hjälpande sked gröt i hans mun nu och då. David går för att hämta bilen borta på parkeringen medans jag langar fram kläder till bebben drar på mig brallorna och tröjjan från igår och magiskt trollar på elliot sina kläder och sin overall.....var är skorna!!!
javisst vi lämnade dom i bilen igår av någon oförklarlig anledning..men var e vantarna!! skit samma det finns säkert ett extra par av alla dom han glömt på dagis i skolan.
Vi åker i väg (lagligt fort) jag försöker borsta håret och aplicera mascara i bilen .....tro mig jag är ett proffs det blir snyggare än det låter. När vi kommer fram inser jag att vantarna ligger istoppade i elliots skor och andas ut när jag ser honom spring glatt in bland dom andra barnen fullt upptagen av att komma på vad han ska göra för skoj resten av dan.
Jag sätter mig i bilen och känner hur stressen lägger sig, jag kan inte fatta att vi klarade allt det här från säng till dagis på 25 min, helt galet. Dagen börjar och jag går till mitt möte bara 5 min sen men det är ingen fara sånt händer.
Har jobbat....gjort lite nya armband kollat in vilka mässor som kan vara intressanta för mig i vinter och vår och nu tror jag banne mig att jag ska vila lite innan det är dags att plocka upp Elliot från dagis, vi kanske bakar lite i eftermiddag...lite martha stewart kan man ju få leka att man é
;P