väckarklockan ringer, solen strömmar in genom fönstret och jag sträcker på mig samtidigt som jag ler mot hunden och hoppsar in i köket i god tid för att baka scones och sätta på kaffet innan jag väcker in 2 åriga son och min älskvärda make.....nä så såg inte morgonen ut riktigt.
Alarmet på telefonen väcker mig...halv åtta...skööönt kan sova lite till. Jag hör att david redan är uppe. och släpar mig själv ur sängen för att upptäcka att MIN klocka gick en timme efter!
Elliot har inte ätit och är inte på klädd ska va på dagis senast om en halvtimme och jag har ett möte då jag också!
Gröten är snabbt på bordet, Elliot tycker det är skit kul att mamma springer omkring som en galning mellan att hon stoppar in en hjälpande sked gröt i hans mun nu och då. David går för att hämta bilen borta på parkeringen medans jag langar fram kläder till bebben drar på mig brallorna och tröjjan från igår och magiskt trollar på elliot sina kläder och sin overall.....var är skorna!!!
javisst vi lämnade dom i bilen igår av någon oförklarlig anledning..men var e vantarna!! skit samma det finns säkert ett extra par av alla dom han glömt på dagis i skolan.
Vi åker i väg (lagligt fort) jag försöker borsta håret och aplicera mascara i bilen .....tro mig jag är ett proffs det blir snyggare än det låter. När vi kommer fram inser jag att vantarna ligger istoppade i elliots skor och andas ut när jag ser honom spring glatt in bland dom andra barnen fullt upptagen av att komma på vad han ska göra för skoj resten av dan.
Jag sätter mig i bilen och känner hur stressen lägger sig, jag kan inte fatta att vi klarade allt det här från säng till dagis på 25 min, helt galet. Dagen börjar och jag går till mitt möte bara 5 min sen men det är ingen fara sånt händer.
Har jobbat....gjort lite nya armband kollat in vilka mässor som kan vara intressanta för mig i vinter och vår och nu tror jag banne mig att jag ska vila lite innan det är dags att plocka upp Elliot från dagis, vi kanske bakar lite i eftermiddag...lite martha stewart kan man ju få leka att man é
;P
Känner igen det där! Nästan som om det kunnat vara taget precis ur min vardag.
Niiice..........finally.=D