bohomama

Ingen snö än men alla fönster har adventsljustakar och jul myset kryper sig på med eller utan vita flingor och pulka. Nu står den sista etappen i den årliga helg trion för dörren... Torsdag = Thanksgiving Lördag = Lillajul och nu i eftermiddag ska vi fira första advent med att äta säsongens första julbord och umgås lite till. Det har ändå inte varit lika stressfullt som det kan vara i år tycker jag. Mysigt att umgås även om Elliot har kommit in i en mindre lugn och stillsam period. Igår påbörjade vi julpyntet här hemma men det känns liksom lite blah när sovrummet fortfarande behöver målas om och köket efter ett och ett halvt år fortfarande inte är färdigt.
Men vardagsrummet kan i alla fall bli fint och förhoppningsvis kan vi fixa dom andra två rummen i veckan.

Min åsikt är att det här ska bli den bästa julen någonsin...för det säger min Hellokitty choklad kalender och kitty kan ju inte ljuga eftersom hon är gjord av tyg och fluff. Det är ändå lite skummt att försöka skapa nya traditioner, i år är vi hemma på julafton med skräckblandad förtjusning. Lite sorgligt att inte saker är som dom alltid har varit men det är dom ju ändå inte så nu är det ju perfekta tillfället att prova något nytt. De senaste åren har vi flängt mellan min familj och Davids på julafton sen varit hos min släkt på juldagen och hans på annandan, och med tanke på vår egen lilla energiska kärnfamilj så kommer det förhoppningsvis att vara avslappnande och stämmningsfullt att få vara hemma och mysa på julafton, äta lite julmat titta på kalle anka och leka utan att behöva oroa sig över att man fördelar tiden lika på alla ställen man borde vara på.

Men...samtidigt som jag ser fram emot det ä jag lite rädd. Kommer vi få det långtråkigt? kommer alla andra ha mycket roligare utan oss? omg jag e sååå paranoid! det kommer bli skit mysigt. efter kyrkan kanske vi kan åka pulka om det finns snö. bästa julen nånsin med hemma mys och Hellokitty...

Det känns så konstigt ibland, som om jag hela tiden är upptagen men aldrig får något gjort.
Jag försöker gå igenom mitt liv bit för bit, förstå vad jag gör för mig och min familj och vad jag gör för att det känns förväntat av mig.
Det är otroligt svårt att definera ibland. Vad är det JAG vill egentligen? Karriär,hem, familj, vänner.
Det som för mig har varit svårt i och med att jag har varit tvungen att leva med och arbeta igenom en depression är att det känns som att jag har tappat bort mig själv lite..ok ganska mycket. En allmän känsla av att behöva kämpa bara för att saker ska fungera, som att städa, orka träffa människor, ta hand om familjen. Allt det här har gjort att under den tiden har jag inte klarat av att utveckla det som är jag, allt har gått på sparlåga. Jag kan titta mig själv i spegeln och undra vart jag har tagit vägen, jag känner inte igen mig själv och har väldigt svårt för att älska och ta till mig personen jag ser framför mig...det där är inte jag. Var är mina vänner? jag har inte orkat ringa och uppehålla dom relationer som har krävt mycket av mig och haft förväntningar. Jag har kännt mig ensam men inte orkat plocka upp telefonen och ringa eftersom jag inte har velat behöva alltid förklara varför jag gör som jag gör.

Det finns så mycket besvikelse över så mycket. Allt jag borde göra med mitt företag, alla extra kilon, alla lekar och utflyckter jag önskar att jag gjorde med Elliot.

Vart är stoltheten i att bara vara?
I total brustenhet kan jag börja bygga upp igen.
Jag letar efter dom bitar av mig själv som inte dömmer och ser ner, dom delar som är kärnan av mitt jag.
Vad är det som är Jessica och ingen annan?
varje aktivitet, varje vän, varje "ja självklart" måste komma från den kärnan.
Jag är mycket medveten om att det finns saker man måste göra fast man inte vill. Men det gäller att sortera allt det andra så man inte säger ja till så mycket att ens egen kärna inte får plats längre.
Jag letar efter en medvetenhet och en plats där jag kan inte bara duga utan glänsa på mina egna vilkor.

Jag är inte en besvikelse.
Jag är inte allt jag inte är
Jag är den enda mig
Jag är jag och inte dom.

Skön dag. Gick upp fixade frulle åt med Elliot och David, allt gick ganska lugnt trots den vanliga tidsbristen och iväg till daqis bara 5 minuter sena riktigt najs ...jämnfört med dom vanliga 15 >.<

Kul dag med mycket att göra, plannera mammas 50års resa, börja arbeta på broschyren till smyckena och så självklart dags att sminka mamma.

Kyrkan ska vara med i lokal tv och Mamma och dom andra pastorerna ska spela in små julhälsningar.
Efter en härlig kina lunch (som dock för tillfället gör sig påmind) har jag nu kört över till Pingstkyrkan och spacklat min mor vacker...are än vanligt. "Nej mamma, man måste ha lite mer ögon mejk på tv det ser inte konstigt ut."
Och allvarligt tallat hon é snyyyygg hihi ;P
Pappa har också kommit vid det här laget och typ tagit över regi haha det blir säkert jätte bra. Jag tror dock att han é liiiite nervös eftersom han ska sjunga men det é helt ok han é bäst och blir han glansig kan jag nog  tänka mig att pudra på honom lite med ;P

Dunder paret. Dom är otroligt söta tillsammans, lite tjiv och ret men alltid med glimten i ögat och en extrem förståelse för vem den andra personen är helt enkelt en oslagbar duo.

Hollywood nästa!

Rummet snurrar nästan. Runt mitt huvud ser jag små fé trollspön, glitter, hello kitty leksaker och barbies. Igår var vi på ultraljud och fick veta att det blir en liten flicka i april! Helt otroligt, jag kände på mig att det var en pojke med Elliot och nu att det var en tjej men det känns ändå så otroligt att få höra "det är en flicka". I två år har jag gottat mig i coola manchesterbyxor och grabbiga grejjer och det är alltid lika kul att (ok inte alltid men nästan alltid lika kul) att leka bilar med min lilla kille, men det här är en helt unik omgåg bebis, något alldeles nytt. En liten tjej med fluff och glitter och tjolar Moahahaha!! genus kiss my ass! det här kommer bli grymt! OMG! vad ska hon heta!!! ok så vi har lite förslag men favoriten é fortfarande Elvira och det känns lite mycket med två barn som har namn som börjar på El- vag vet inte, jag gillar Lily men David tycker att det är för kort och tycker bättre om Esmeralda...ännu ett E namn UGH. Dessa problem haha det är rolilga grejjer i alla fall. Åh vad det pirrar kan knappt vänta till 7de april...mars kommer sååå vara den längsta månaden på året 2010. Nä nu ska jag gå och förlusta mig i sollentuna cetrums nya butiker titta på rosa bebis kläder och äta lunch innan jag ska tillbaka och arbeta. Muahz